För två veckor sedan gjorde jag min första flytt inom Tokyo till stadsdelen Hatsudai och började praktik på Atelier bow-wow som modellbyggare. Då jag tidigare var ivrig på gränsen till girig efter nya uppleveser och överraskningar känner jag mig nu mer inbodd och har lugnat ned mig lite vilket är rätt skönt. Japan har blivit min vardag helt och hållet nu och även om jag nog aldrig skulle kunna känna mig helt som hemma här har jag blivit något mera än en gäst.
Ett år såhär långt hemifrån har inneburit ett slags undantag från det vanliga livet i Sverige och har gett nya perspektiv på det mesta av hur vi lever som kultur hemma, i världen och hur jag själv gör. Jag tycker framförallt att vi har mycket som är fint i vår svenska kultur både som den är nu och mycket som vi kommit på och fått till genom historien. Några slumpade exempel eftersom jag aldrig varit nån expert på att radda upp de bästa grejerna först är t.ex vår träbyggnadshistoria, fikapauserna, 8 timmars arbetsdag, gravlaxen och tunnbrödet. Kanske är det grejerna som jag saknat mest här och i så fall hör också pizzan hit förstås då den är det bästa som vikingarna fixade innan den övertogs och vidareutvecklades utav italienarna.. Det har hur som helst varit väldigt lärorikt med den här distansen, men nu börjar jag känna mig jäkligt sugen på att komma hem igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar